Min mardröm blev sann i måndags. Mitt ex som misshandlade mig kom ut från fängelset, han har suttit inne för två fall av misshandel på mig samt narkotikabrott o nåt mer jag inte minns. Hela vintern har jag kunnat slappna av för att han suttit inspärrad men nu är den paralyserande rädslan tillbaka att jag ska möta honom nånstans på stan, eller att vi kliver på samma buss, handlar på samma affär eller råkar vara på samma plats vid samma tidpunkt. Så stor är inte denna stad och när man är missbrukare så blir världen runt omkring ännu mindre samtidigt som risken att stöta på varandra blir större.

Jag är tillbaka där jag var när jag precis lämnat honom, samma rädsla, samma ångest och samma mardrömmar. Allt jag ser,tänker eller gör påminner mig om någonting han gjort eller sagt under de två åren vi var tillsammans. Han är i mitt huvud och jag kan inte få bort honom ur tanken mer än korta stunder under dagen då jag är riktigt upptagen med annat. Det känns som att han tagit mitt liv tillbaka efter dessa månader av ro i sinnet. När jag blundar är jag tillbaka i hans våld och jag hör hur han skrattar åt mitt lidande precis som förr. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag var tvungen att käka benzo idag för att ens kunna åka med min kontaktperson på socmöte, men rädslan fanns ändå kvar. Så länge vi båda finns i samma stad kan jag inte slappna av en sekund.

Men när det är dags att åka iväg på behandling kanske jag kan få lite ro, jag hoppas det iallafall. Bäst vore om han bara dog, försvann från mitt liv föralltid. Det plågar mig att han inte dog den där kvällen när vi försökte en annan kille och jag. Att jag försökt ha ihjäl en människa stör mig inte det minsta, det som stör mig är att jag misslyckades.

 

A-M

11 oktober 2010 01:22

Tänker ofta på dig min vän och jag ursäktar att jag inte hört av mig men det har hänt så mkt runtom mig nu så jag har väl halvt avskärmat mig från allt och alla nu ett tag.
Jag förstår din rädsla för du berättade om den skräcken då vi träffades, kan inte vara roligt att käna den rädslan varje dag :-(
Läser att du ska få komma till behandlingshem...jag håller mina tummar att det blir så och att din tid där blir bättre än bäst och att du kommer i från allt vad droger heter för du är en allt för fin människa att riskera ditt liv för detta...du är ung och har så mycket att ge!
Kram!!!

 

Sophie

1 juni 2011 23:15

Usch börjar gråta när jag läser din blogg. Jag har själv varit där du är och jag blir så jävla sugen på droger när jag läser om dig. Alla minnen.. Tjacket... Men samtidigt så glad att jag slutade. Hoppas att allt löser sig för dig, kram!

http://round-and-round.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror att jag mår lite bättre idag. Jag vet inte, vill inte riktigt känna efter. Har iallafall fått prata med min man på telefon idag och det var uppskattat. Vi pratar mycket om hur det ska bli när han muckar, hur vi ska undvika att hamna i samma ...

Hej mina vänner. Nu var det ett tag sedan igen.   Jag har varit inne i en svacka. Deppar ihop totalt. På behandlingen har dom som regel att man måste ringa och sjukskriva sig varje dag som man är hemma. Jag ringde första dagen och sa att jag var ...

Först av allt måste jag bara säga tack till JP som skrev en jättefin kommentar till mig. Det värmde verkligen!   Saker och ting börjar hända med mig nu. Jag har fått en ny medicin som jag börjar må skitbra på. Den heter Venlafaxin och det är nora...

Ja nu var det ett tag sen jag skrev igen. Jag är kvar på kvinnoboendet och har börjat behandlingen. Det går väl hyffsat eftersom jag fortfarande är kvar här. Jag lyckades göra min första hela vecka på öppenvården och det känns bra. Men segt som fan. ...

Nu är jag inne på andra halvan av behandlingen och det går bra. Jag körde min lifestory igår och det har väckt väldigt mycket känslor hos mig. Särskillt mycket om mitt ex J som misshandlade och torterade mig i mer än ett år. Han är en stor del av min...