Addictlife

Direktlänk till inlägg 11 september 2013

deprimerad

Av anonym narkoman - 11 september 2013 17:26

Jag är så jävla deprimerad. Var ute på öppenvården idag och var så jävulskt låg och jag kunde inte dölja det, så alla var som fan och skulle höra vad det var för fel på mig och då blir det bara så jävla jobbigt. Jag har svårt att prata. Jag går in i mig själv istället. Jag drar mig undan och isolerar mig. Titta inte på mig, jag vill inte att du ska se sanningen i mina ögon. Vad jag tänker o känner.. Det är förbjudna tankar och jag skäms.


Jag vill knarka.. Men jag vill inte knarka heller. Jag vill ha drogen utan konsekvensen. Dags att vakna upp och inse att det aldrig kommer funka så igen. Jag är fan hemlös. Jag stjäl mat på affären för att jag inte ätit på flera dar, jag får springa som en dåre när dom kommer på mig och jag skäms så in i helvete.


För ett par månader sen höll jag på att torska när jag stal ett par trosor. Snacka om fönedring.. Det är hemskt att vara hemlös. Jag har gått i samma kläder i 3-4 månader. Jag får tvätta mina trosor med diskmedel eller tvål.


Många gånger har jag tänkt att om jag bara hade en lägenhet så skulle allt vara bra. Jag skulle kunna knarka lite bara och kanske till och med få tillbaka jobbet. Jag har försökt det, det gick åt helvete innom 3 månader.


Jag har kastat bort det finaste jag hade i livet. Jag spotta på min familj och bara drog, lämna allt bakom mig. Försvann in i mitt destruktiva mörker och dog nästan flera gånger om. Det berör mig inte, drogen kommer först. Men nu... Jag sitter här och har varit ren i två veckor. Sanningen kommer ikapp mig. Vad fan har jag gjort?


Ibland är jag glad att jag lever. Ibland vill jag dö. Och det växlar flera gånger om dagen. Jag hinner inte med.


Jag är livrädd för att jag ska klanta till det igen och bli utsparkad på gatan och lämnad åt mitt öde IGEN. Som så många gånger förr. Är det inte där jag hör hemma? I slutändan sitter jag ändå där på trottoarkanten och undrar hur fan gick det här till? Jag måste finna drogen så jag kan bli varm och mjuk på insidan och bara glömma. Glömma att jag bara bidragit med smärta och helvete i livet. Gått fram som en destruktiv storm och slitit allting med mig, lämnat mina anhöriga med smärtan. Varför gör jag såhär?


Tro mig när jag säger att jag vill inte ha det såhär. Det var aldrig meningen att jag skulle förstöra livet för så många runt mig (inkl mitt eget) som jag har gjort. Jag har alltid menat väl, men bara skadat istället. Ni kanske kan försöka föreställa er hur mycket jag har på mitt samvete. som jag försökt knarkat bort och på så sätt bara lagt på mer skuld o skam på högen.. Inte ens jag kan börja fatta hur stort det där berget är. Jag ser mig själv så framför mount everest och det är min skuld som tornar upp framför mig. Vad fan har jag gjort?


Nu föreställ er att bli drogfri och börja sakta inse allt detta. Samtidigt som jag slåss mot drogsuget. Jag vill bara fly.

Äh, ja vet inte.. Ja vill bara att nån ska förstå mig.. Men jag kan inte prata med nån.


Jag går in i mig själv och försvinner.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av anonym narkoman - 17 november 2013 15:59

Jag tror att jag mår lite bättre idag. Jag vet inte, vill inte riktigt känna efter. Har iallafall fått prata med min man på telefon idag och det var uppskattat. Vi pratar mycket om hur det ska bli när han muckar, hur vi ska undvika att hamna i samma ...

Av anonym narkoman - 15 november 2013 21:09

Hej mina vänner. Nu var det ett tag sedan igen.   Jag har varit inne i en svacka. Deppar ihop totalt. På behandlingen har dom som regel att man måste ringa och sjukskriva sig varje dag som man är hemma. Jag ringde första dagen och sa att jag var ...

Av anonym narkoman - 25 oktober 2013 07:35

Först av allt måste jag bara säga tack till JP som skrev en jättefin kommentar till mig. Det värmde verkligen!   Saker och ting börjar hända med mig nu. Jag har fått en ny medicin som jag börjar må skitbra på. Den heter Venlafaxin och det är nora...

Av anonym narkoman - 13 oktober 2013 09:37

Ja nu var det ett tag sen jag skrev igen. Jag är kvar på kvinnoboendet och har börjat behandlingen. Det går väl hyffsat eftersom jag fortfarande är kvar här. Jag lyckades göra min första hela vecka på öppenvården och det känns bra. Men segt som fan. ...

Av anonym narkoman - 9 oktober 2013 19:46

Nu är jag inne på andra halvan av behandlingen och det går bra. Jag körde min lifestory igår och det har väckt väldigt mycket känslor hos mig. Särskillt mycket om mitt ex J som misshandlade och torterade mig i mer än ett år. Han är en stor del av min...

Ovido - Quiz & Flashcards