God förmiddag tappra bloggläsare. Jag blev väckt av min mormor för en stund sedan, hon undrade om jag ville följa med på en kryssning till sommaren och självklart så ville jag det! Började direkt tänka på sist vi for för 3 år sen.. Jag hade precis tagit ett återfall på amfetaminet dagen innan och hade lite halvpsykos hela natten innan vi skulle fara så ni kan ju tänka er hur packningen blev.. Hade avtändning hela resan dessutom.. Men den här gången ska det bli annorlunda!

Igår så var jag med min pojkvän och hans vän (som också heter E) ner i en källare och sköt luftpistol. Det var så jävla roligt och självklart så var jag bäst. E (han som är vän inte pojkvän) sa till mig att tjejer är oftast naturligt bättre än killar på att skjuta och det verkar stämma för båda dom har skjutit mycket mer än jag har gjort.

Sen vart de lite stressigt för att jag skulle ju som sagt på ett NA-möte och vi hade tänkt käka innan, så vi drog en snabb pizza och jag vart några minuter sen till mötet men det gjorde inte så mycket. Dom vart glad att se mig kan jag säga, och jag vart glad att se dom. Jag fick min medalj och kunde faktiskt dela! Hör och häpna lixom, det var inte alls så illa som jag hade målat upp det i huvet. Det känndes som att komma hem på nått sätt, och jag känner nu att jag skulle vilja gå på möten oftare.

Igårkväll så kollade vi på en 3timmar lång film och sen gick vi och la oss, jag blev lite ledsen en stund, kände mig kluven lixom.. Försökte förklara att det känns som att jag inte hör hemma någonstanns längre, i någon gemenskap alltså. Jag hör inte hemma i missbrukar kretsarna för jag har varit drogfri så länge och jag hör inte hemma i  NA gemenskapen för att jag lever med missbruket så tätt inpå mig.

Jag vet lixom inte riktigt vem jag är just nu. Men det är ett problem som kommit och gått i många år egentligen. Det brukar lägga sig så småning om, men det finns alltid där i bakhuvet.

Idag vet jag inte riktigt vad som händer, vi pratade igår om att vi kanske skulle göra nån god middag och så, vi får se vad det blir.

Jag har ett svar till en kommentar jag fick också; Planen för E är att han ska in på först avgiftning och sen behandling. Vi väntar på ett startdatum från socialtjänsten, och har väntat sen innan jul så jag kan känna att det borde fan bli dags snart! Jag vet inte riktigt vad det sitter i, men vi väntar iallafall... o väntar..

Varifrån fick jag inspirationen att lägga av med allt? Hmm.. Ja det var nog alla konsekvenser och sjukhusbesök som satte bollen i rullning om man säger så. Det var inte roligt längre, det var bara jobbigt och jag mådde aldrig bra oavsett vad jag tog. Hade alltid haft sånt flyt i flera år och klarat mig från polisen och så men allt börja lixom falla på nått sätt, det gick inge bra för mig på slutet.. Jag mådde fruktansvärt dåligt psykiskt och bara grät och skjöt i mig droger typ, och då kände jag att det inte var värt det. Sen så fick jag en del påtryckningar från socialtjänsten också som började hota med LVM så då tog jag tag i det själv och for på behandling istället.

Ta hand om dig!

 

Anne

6 februari 2012 08:56

Stort grattis till 1årsdagen än en gång! Kul att du gick på mötet igen. Jag har ju egentligen ingen koll men jag tror det kan vara bra för dej att börja gå dit igen :)
Snygg tatuering föresten! Modig att göra den på halsen men jag gillart. Hur kommer det sej att du valde just en ros?

http://www.annes.nu

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror att jag mår lite bättre idag. Jag vet inte, vill inte riktigt känna efter. Har iallafall fått prata med min man på telefon idag och det var uppskattat. Vi pratar mycket om hur det ska bli när han muckar, hur vi ska undvika att hamna i samma ...

Hej mina vänner. Nu var det ett tag sedan igen.   Jag har varit inne i en svacka. Deppar ihop totalt. På behandlingen har dom som regel att man måste ringa och sjukskriva sig varje dag som man är hemma. Jag ringde första dagen och sa att jag var ...

Först av allt måste jag bara säga tack till JP som skrev en jättefin kommentar till mig. Det värmde verkligen!   Saker och ting börjar hända med mig nu. Jag har fått en ny medicin som jag börjar må skitbra på. Den heter Venlafaxin och det är nora...

Ja nu var det ett tag sen jag skrev igen. Jag är kvar på kvinnoboendet och har börjat behandlingen. Det går väl hyffsat eftersom jag fortfarande är kvar här. Jag lyckades göra min första hela vecka på öppenvården och det känns bra. Men segt som fan. ...

Nu är jag inne på andra halvan av behandlingen och det går bra. Jag körde min lifestory igår och det har väckt väldigt mycket känslor hos mig. Särskillt mycket om mitt ex J som misshandlade och torterade mig i mer än ett år. Han är en stor del av min...