Hej och god förmiddag. Jag vaknade kl 9 imorrse, helt otroligt. Har nyss ätit "frukost" i form av köttfärsbiffar, potatismos och brunsås som E lagade. Vi ligger båda två i soffan nu helt utslagna..

Vi har fått i uppdrag att gå en promenad med hans mammas hund för hon är på jobbet, så vi ska väl gå/ta bussen in till stan om ett litet tag. Sedan hade jag tänkt hänga med en av mina bästa väninnor, det var alldeless för längesen.

Jag svävar på rosa moln när han är hemma. Allt är så underbart och mysigt och kärleksfullt. Han kom hem mkt tidigare än jag hade förväntat mig igår, och vi såg på film och myste hela kvällen.

Jag har glada nyheter också. Den 15:e läggs han in på avgiftning, det är på onsdag redan! Sen vet jag inte hur soc har tänkt att han ska börja behandlingen den 20:e med alltså bara 5 dagar avgiftning.. Men tydligen hade dom sagt att han kunde ligga kvar på avgiftningen och börja behandlingen senare om dom dagarna inte räcker. 5 dagar... pffft..

När dom ville lägga in mig på avgiftning (som inte blev av) så snackades det om 2 veckor! Förstår inte hur dom tänker riktigt..

Känner mig orolig och hoppfull samtidigt. Tänk om han inte fixar det? Ja då får han helt enkelt lägga in sig på ett boende som dom har här. Klarar han inte av att gå i behandling och bo hemma samtidigt så.... ja då får vi väl försöka igen fast på annat sätt? Jag vet inte, jag vill inte tänka på det nu.

Nu ska jag lägga mig brevid min älskling en stund. Hoppas ni får en bra dag.

 

N

13 februari 2012 17:04

vad kul att höra! men 5 dagar avgiftning från subutex? det låter sjukt kort.. jag har vart på sub/opiat avgiftning vid två olika tillfällen, och båda gångerna trappade de ner mig från 8 mg/dagen till 1mg. detta tog 11 dagar och sedan stannade man kvar över helgen, alltså ca 3 dagar då man var på noll. dessa nyktra dagar är de viktigaste eftersom först då börjar man må piss! kan inte sova, äta osv. vill inte låta som någon olycksfågel eller få dig att tappa hoppet, men går det inte att ansöka om längre avgiftning, och/eller behandlingshem efteråt? jag vet hur svårt det är närman kommer ut och är skitdålig.
jag var själv sjukt kritisk efter ett kort besök på ett 12-stegshem där jag verkligen vantrivdes, men detta jag ska till nu är ett öppnare, där man får ha mobil & internet och får ta emot besök & åka på permission efter en månad. man är där tre månader.. det går ju ändå rätt fort, och sen när man kommer ut så är man frisk & drogfri, plus alla mentala verktyg man får genom vården på hemmet.

så mitt starkaste råd är att be han överväga en tid på ett behandlingshem. bara här på din blogg märker man en så oerhörd förändring på dig till det bättre efter din behandling, så det kan säkert bli samma resultat för din pojkvän :)

oavsett hur det blir så önskar jag er båda lycka till .
kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror att jag mår lite bättre idag. Jag vet inte, vill inte riktigt känna efter. Har iallafall fått prata med min man på telefon idag och det var uppskattat. Vi pratar mycket om hur det ska bli när han muckar, hur vi ska undvika att hamna i samma ...

Hej mina vänner. Nu var det ett tag sedan igen.   Jag har varit inne i en svacka. Deppar ihop totalt. På behandlingen har dom som regel att man måste ringa och sjukskriva sig varje dag som man är hemma. Jag ringde första dagen och sa att jag var ...

Först av allt måste jag bara säga tack till JP som skrev en jättefin kommentar till mig. Det värmde verkligen!   Saker och ting börjar hända med mig nu. Jag har fått en ny medicin som jag börjar må skitbra på. Den heter Venlafaxin och det är nora...

Ja nu var det ett tag sen jag skrev igen. Jag är kvar på kvinnoboendet och har börjat behandlingen. Det går väl hyffsat eftersom jag fortfarande är kvar här. Jag lyckades göra min första hela vecka på öppenvården och det känns bra. Men segt som fan. ...

Nu är jag inne på andra halvan av behandlingen och det går bra. Jag körde min lifestory igår och det har väckt väldigt mycket känslor hos mig. Särskillt mycket om mitt ex J som misshandlade och torterade mig i mer än ett år. Han är en stor del av min...