Tack för alla kommentarer! Vart lite smått chockad när jag såg att ja fått så många på förra inlägget. Det värmer som fan ska ni veta.

Idag har jag haft ganska fullt upp eller vad man ska säga. Jag åkte upp med 2 laddare till E på avgiftningen, fick inte komma in denna gång heller. Kändes tokfjantigt att stå och vinka åt varandra med 1,5 meter mellan oss och en sköterska som en jävla kloss emellan.  Samma sköterska som vägrade släppa in mig igår också..

Märkte på en gång hur jävulskt sur jag blev när jag gick därifrån. Tycker verkligen inte om när folk ska tala om för mig vad jag får och inte får göra. Särskillt när det gäller MIN pojkvän som JAG stöttat så han hamnat där från första början! Vafan tror dom allvarligt att JAG ska ge han droger eller?! Fan nu blir jag förbannad igen... Djupa andetag....

Men jag accepterar att det är såhär. Han är precis där han borde vara nu och det känns så jävla bra alltså. Visst är det jobbigt att vara ensam men det gör ingenting när jag vet att han är där och avgiftas. Äntligen är vi på rätt spår båda två! Äntligen händer det nåt! Ojoj ni anar inte... Jag tror inte jag hade klarat en vecka till alltså.. helt seriöst.

Iallafall så tog jag bussen till mormor som bor i närheten av sjukhuset och sen for vi på ikea och kollade på en säng till henne. Hon ska ju flytta nu eftersom hennes man (säger man fast dom var inte gifta) dog nu i sommras och då måste hon sälja huset. Det har varit tungt för stackars mormor, men hon vet att jag finns här. Jag har sagt att jag ställer upp om hon behöver hjälp att flytta sen och hon kommer säkert att ringa.

Hon har köpt lite smågrejjer till mig idag för jag hatar så jävla dåligt med pengar. Den här månaden har verkligen vart dålig alltså.. Alla E's pengar gick ju till droger och skulder så jag fick stå för allting som ni vet, och hade dessutom räkningar som jag inte räknat med.. Jaja. Jag har iallafall 70kr jag ska klara mig på i typ en vecka till minst, tur att jag har mat hemma iallafall.

Och nu är jag trött. Har varit och flängt runt hela dan med mormor.. Tack för stödet ni ger mig..

 

N

16 februari 2012 19:34

jo de har löjligt överdrivna regler därborta. då min pojkvän var på subinställning så fick vi inte röra vid varandra, inte ens vara i samma rum. fick också och vinka i fönstret medan man snackade i telefon typ. och då var det två veckor.. känns sjukt segt då man är van vid att umgås med personen dygnet runt varje dag . i sådana situationer förstår man hur fäst man faktiskt är vid varandra. lite skrämmande att mitt liv skulle rämna totalt om han försvann från mig.. det känns ju sådär. men någon gång ska man väl bli stark i sig själv, det skulle vara en enorm trygghet att veta att man kan må bra totalt på egen hand. men det är svårt..
haha nu svamlade jag visst iväg igen.

försök hålla humöret uppe och fokusera på hur härligt det kommer bli när ni ses igen :) kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror att jag mår lite bättre idag. Jag vet inte, vill inte riktigt känna efter. Har iallafall fått prata med min man på telefon idag och det var uppskattat. Vi pratar mycket om hur det ska bli när han muckar, hur vi ska undvika att hamna i samma ...

Hej mina vänner. Nu var det ett tag sedan igen.   Jag har varit inne i en svacka. Deppar ihop totalt. På behandlingen har dom som regel att man måste ringa och sjukskriva sig varje dag som man är hemma. Jag ringde första dagen och sa att jag var ...

Först av allt måste jag bara säga tack till JP som skrev en jättefin kommentar till mig. Det värmde verkligen!   Saker och ting börjar hända med mig nu. Jag har fått en ny medicin som jag börjar må skitbra på. Den heter Venlafaxin och det är nora...

Ja nu var det ett tag sen jag skrev igen. Jag är kvar på kvinnoboendet och har börjat behandlingen. Det går väl hyffsat eftersom jag fortfarande är kvar här. Jag lyckades göra min första hela vecka på öppenvården och det känns bra. Men segt som fan. ...

Nu är jag inne på andra halvan av behandlingen och det går bra. Jag körde min lifestory igår och det har väckt väldigt mycket känslor hos mig. Särskillt mycket om mitt ex J som misshandlade och torterade mig i mer än ett år. Han är en stor del av min...