Hej och god förmiddag. Jag vaknade kl 9 imorrse, helt otroligt. Har nyss ätit "frukost" i form av köttfärsbiffar, potatismos och brunsås som E lagade. Vi ligger båda två i soffan nu helt utslagna..

Vi har fått i uppdrag att gå en promenad med hans mammas hund för hon är på jobbet, så vi ska väl gå/ta bussen in till stan om ett litet tag. Sedan hade jag tänkt hänga med en av mina bästa väninnor, det var alldeless för längesen.

Jag svävar på rosa moln när han är hemma. Allt är så underbart och mysigt och kärleksfullt. Han kom hem mkt tidigare än jag hade förväntat mig igår, och vi såg på film och myste hela kvällen.

Jag har glada nyheter också. Den 15:e läggs han in på avgiftning, det är på onsdag redan! Sen vet jag inte hur soc har tänkt att han ska börja behandlingen den 20:e med alltså bara 5 dagar avgiftning.. Men tydligen hade dom sagt att han kunde ligga kvar på avgiftningen och börja behandlingen senare om dom dagarna inte räcker. 5 dagar... pffft..

När dom ville lägga in mig på avgiftning (som inte blev av) så snackades det om 2 veckor! Förstår inte hur dom tänker riktigt..

Känner mig orolig och hoppfull samtidigt. Tänk om han inte fixar det? Ja då får han helt enkelt lägga in sig på ett boende som dom har här. Klarar han inte av att gå i behandling och bo hemma samtidigt så.... ja då får vi väl försöka igen fast på annat sätt? Jag vet inte, jag vill inte tänka på det nu.

Nu ska jag lägga mig brevid min älskling en stund. Hoppas ni får en bra dag.