YES! Jag gjorde det! Jag har skrivit min första låt!

Jag är så jävla nöjd jag vill att hela världen ska veta att JAG har skrivit en låt! I'm fucking awesome!

Jag tycker att den är bra, sen får ni tycka va fan ni vill. Det är rätt coolt med tanke på att jag lärde mig spela gitarr för ett par månader sedan bara..

okej okej nu ska jag sluta skryta..

Låten heter iallafall "something ok" och jag kanske lägger ut den här framöver, den som lever får se!

Jag sitter och skriver en låt och det går frammåt..

Jag har försökt mig på det innan men det har bara blivit typ två rader eller så har jag skrivit ner texten men sen inga ackord så jag har ingen jävla aning om hur jag hade tänkt att den skulle låta när jag hittar den sen.

aja, den här låten kom till mig bara. Jag har skrivt första versen och refrängen/början på refrängen jag har inte bestämt mig än. Och denna gång så spelade jag in när jag spelar den så att jag inte glömmer sen hur jag hade tänkt att den ska låta, för även om jag skrivit ner ackorden ibland så kanske jag glömmer hur jag ska sjunga den. Jag kan knappt tro det själv men jag är förjävla nöjd alltså! Och jag till och med gillar min sångröst när jag hör den inspelad. Det trodde jag aldrig! Ni vet hur man hatar sin egen röst när man pratar på en inspelning? Jag antog att min sångröst skulle låta lika förjävlig men jag blev positivt överraskad. Jag är glad att jag slutade röka och satsade på detta!

När den är klar så lägger jag nog ut den på internet nånstans om jag lyckas hitta nån bra mikrofån och så.. har provat använt webcam och mobilen och det blir fan inge bra alltså..

Förutom det så känner jag att förkylningen kryper sig närmare. Jag hade ont i halsen när jag vaknade imorrse och nu sen jag suttit och spelat så har det blivit mycket värre, känner mig jävligt risig alltså. Men jag har fan inte tid att va sjuk! Jag har för mycket att göra!

Jag startade dagen med en riktigt tuff session på sjukhuset där jag går för att bearbeta mina trauman. Jag fick berätta ett av mina värsta minnen så detaljrikt jag kunde och verkligen leva mig in i minnet precis som att jag var där igen. Det var fruktansvärt, jag skulle egentligen ha gjort det om och om igen tills ångesten släppte men min dissociation gjorde det omöjligt. Vid ett tillfälle så kände jag att sorgen och tårarna var på väg, men mitt förnuft tog över och jag trängde bort det igen. Jag skulle åka och jobba direkt efter så jag hade ingen lust att släppa på ventilen där och då. Men min psykolog sa att bara det att jag kan välja nu om jag vill känna på sorgen eller inte är ett stort framsteg, det har jag inte kunnat förut. Han pratar om PTSD (Posttraumatiskt Stresssyndrom)... Vilket inte skulle va konstigt om jag hade det med tanke på vad jag varit med om.

Vi körde några avslappningsövningar efteråt för att jag skulle varva ner och komma tillbaka till verkligheten och det kändes bättre efter det.

Jag åkte till jobbet och kände mig rätt okej faktiskt, väl på jobbet började jag känna mig konstig. Typ som när man har PMS humöret bara svänger utav helvete.

Ena sekunden stog jag och skrattade med mina arbetskamrater andra sekunden kändes det som att jag höll på att bryta ihop. Allt bara rasade för mig och jag kände mig så sjukt deprimerad, helt jävla värdelös alltså.

Det märktes ju naturligtvis, men jag ville inte prata om det. Jag är inte den som pratar om sånt på jobbet eller överhuvudtaget faktiskt.. På möten och med andra i gemenskapen kanske.

Efter jobbet for jag till min mor och åt mat, jag fick hennes gamla kamera och det gjorde mig väldans glad! Blixten funkar inte för att en av hennes hundar tuggade sönder den men annars är den som ny typ! En systemkamera, som jag alltid velat ha.

När jag får pengar ska jag gå och framkalla kort igen, jag gör det regelbundet numera. Det har blivit lite av en hobby/intresse sen jag började framkalla kort och skicka till min pojkvän. Nu gör jag det för att jag själv tycker det är roligt att fylla fotoalbum med både gamla och nya bilder.

Just nu sitter jag och lyssnar på Bruce Springsteen, så jävla härligt att varva ner till hans musik..