Jag är uppvuxen med mina två föräldrar och en äldre bror. Vi var en typisk svensson familj, bodde i villa, hade volvo, husvagn och massa djur. På somrarna tog vi husvagnen och reste genom hela sverige och på vintern parkerade vi den på en vintercamping så att jag och brorsan kunde åka snowboard. Jag har mycket lyckliga barndomsminnen, men som vilken familj som helst så var vi inte perfekta.

Jag har alltid kännt mig annorlunda. Jag hade en bästa vän som jag känt sedan vi var spädbarn och hennes familj var perfekt i mina ögon. De var tre barn och alla var så väluppfostrade, alltid rena kläder, städade rum och välvårdat hår som inte hängde fram i ansiktet. Jag ärvde för det mesta mina kläder från brorsan och hade långt tovigt hår och eftersom jag redan som liten hade komplex för mina öron så satte jag aldrig upp det.

Jag skämdes nåt fruktansvärt ibland när jag var hemma hos min kompis familj, jag minns att jag alltid satt på mina fötter så dom inte skulle se hur skitiga mina strumpor var. Än idag kan jag inte använda vita strumpor. Vid ett tillfälle frågade jag min bästis om hon kunde lära mig att vara mer som henne, så att jag inte skulle vara så annorlunda.

Jag har harmats en del på min mamma för att hon inte tog bättre hand om mig under den tiden. Hon brukade gå på långa promenader med min bästis mamma och beklaga sig över hur jag var, varför kunde inte jag vara mer som min bästis?

Barnen i skolan märkte att jag var annorlunda antar jag, för jag började bli utanför. Jag var lång och fick höfter och finnar långt före alla de andra tjejerna. Att jag använde brorsans gamla kläder hjälpte naturligtvis inte.

I sexan gled jag och min bästis ifrån varandra, hon var för perfekt och jag var för annorlunda. Jag började umgås med en annan tjej som var mer som mig, hon hade också en äldre bror som de flesta kände till och hon hade samma attityd som mig. Vi började lyssna på slipknot och ultima thule och bestämde oss för att det var vi emot världen. Vi började också mobba de yngre barnen på skolan, för vi var äldst som gick i sexan.

När vi gick ur sexan så flyttade vi till en annan skola i ett närliggande område. Vi var helt plötsligt yngst på den skolan och väldigt annorlunda de andra barnen. Vi hade en jävla attityd och folk försökte ständigt sätta sig över oss, vilket vi inte tolererade. Så vi gjorde som förut, gav oss på de som var yngre och svagare än oss, de som redan var lite utanför.

Sjuan passerade, jag minns inte särskillt mycket från det året men jag och tjejen jag var vän med gled ifrån varandra lite grann, vi umgicks inte enbart med varandra längre. Vi fann nya vänner.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror att jag mår lite bättre idag. Jag vet inte, vill inte riktigt känna efter. Har iallafall fått prata med min man på telefon idag och det var uppskattat. Vi pratar mycket om hur det ska bli när han muckar, hur vi ska undvika att hamna i samma ...

Hej mina vänner. Nu var det ett tag sedan igen.   Jag har varit inne i en svacka. Deppar ihop totalt. På behandlingen har dom som regel att man måste ringa och sjukskriva sig varje dag som man är hemma. Jag ringde första dagen och sa att jag var ...

Först av allt måste jag bara säga tack till JP som skrev en jättefin kommentar till mig. Det värmde verkligen!   Saker och ting börjar hända med mig nu. Jag har fått en ny medicin som jag börjar må skitbra på. Den heter Venlafaxin och det är nora...

Ja nu var det ett tag sen jag skrev igen. Jag är kvar på kvinnoboendet och har börjat behandlingen. Det går väl hyffsat eftersom jag fortfarande är kvar här. Jag lyckades göra min första hela vecka på öppenvården och det känns bra. Men segt som fan. ...

Nu är jag inne på andra halvan av behandlingen och det går bra. Jag körde min lifestory igår och det har väckt väldigt mycket känslor hos mig. Särskillt mycket om mitt ex J som misshandlade och torterade mig i mer än ett år. Han är en stor del av min...