Svar på kommentar;

Jag vet inte exakt när eller varför jag började känna mig annorlunda, jag gjorde bara det. Jag jämnförde mig med min bästa vän och min bror och i båda fallen så dög jag inte. Min mor klagade mycket på mig, att jag var för jobbig och så, det kan nog ha bidragit.

Jag har många gånger frågat mig själv varför jag inte slutade knarka medans jag kunde, men det är det missbruket gör med en, man inser det inte förens det är för sent. Jag insåg inte vad jag höll på med förens jag var 19 år och hade använt sprutor i flera månader att "shit jag är sprutnarkoman". Jag satt på bussen hem och hade nyss varit och handlat och ordet "sprutnarkoman" bara ekade i huvudet på mig. Insikten skrämde mig så jävla mycket att jag nästan kräktes över mina skor. Innan dess hade jag inte direkt reflekterat över det här med missbruket och sprutorna.

Sen när jag började misstänka att jag hade hepatit så lovade jag mig själv att sluta, men kunde inte, och då började jag fatta hur starkt beroendet faktiskt var.

Jag tror inte att någon hade kunnat stoppa mig. Jag har många gånger svurit och förbannat mina föräldrar att dom inte stoppade mig, men egentligen så vet jag att dom inte hade kunnat hur mycket dom än ville. Sanningen är att dom inte visste, dom kanske misstänkte nån gång men dom visste inte sanningen förens jag själv berättade när jag låg på sjukhuset. Jag hade vänner i gymnasiet som gjorde allt dom kunde för att jag skulle sluta, en av dom anmälde mig till soc till och med, men det funkade inte. Jag ville inte sluta och jag ville inte ha hjälp.

Jag antar att jag har haft drömmar och så, men Ja, jag la ner allihop och nu minns jag inte ens vad det var. Jag hade väldigt mycket principer som jag stog fast vid, men de flesta tog J ifrån mig och resten har jag gått emot alldeless själv. Missbruket har förändrat mig, jag vet inte riktigt vad jag tycker och tänker om saker och ting längre.

Hoppas det besvarar några av dina frågor..

Ni vet hur man kan plötsligt minnas nånting när man känner en välbekant lukt? Som när man går förbi en kille på stan och han har samma parfym som en gammal pojkvän?

När jag slutade knarka fick jag byta favoritparfym, jag klarade inte av att bli påminnd hela tiden om det gamla. När jag for på behandling så hade jag med mig min favorit deo och ansiktskräm och lärde mig stå ut med lukten för jag gillade den ju egentligen, men har fortfarande lite problem med den ibland.

Som ni tjejer kanske vet finns det always trosskydd med lukt? Fresh tror jag dom heter, och dom använde jag när jag var tillsammans med J och efter det klarade jag inte av dom. Kunde inte använda dom på flera år..

Nu ska jag komma till saken, E kom hem med en påse som han hade hittat utanför en affär häromdagen, den innehöll body lotion, tops och en deo. Rexona girl, hmm ja den luktade ju gott, har för mig att morsan har haft en sån och jag började använda den. Sen slår det mig nu när jag kliver ur duschen och tar på mig den att det var exakt den jag använde när jag var tillsammans med J, och nu mår jag illa. Nu vill jag slänga den.

Jag är så jävla känslig för allting som har med den perioden av mitt liv att göra, allt som får mig att tänka på J vill jag göra mig av med. Som jag har skrivit förut så har jag fruktansvärda trauman från den tiden, som min psykolog sagt att jag MÅSTE bearbeta annars kommer jag aldrig kunna leva ett normalt liv, men det är helt enkelt för jobbigt.

Jag KAN inte hantera det som hände. Det var två år av fysisk och psykisk misshandel, tortyr kallar jag det för. Han tyckte om att experimentera med olika sätt att få mig att må dåligt, och han njöt av det. Jag är inte redo att skriva i detalj vad han gjorde mot mig, men det var hemskt, ingen ska behöva vara med om det.

Nu till något annat.

Jag såg att jag fått några frågor och jag ska svara på dom senare, nu behöver jag en paus från det gamla.

Jag ska åka och byta en klocka jag fick i julklapp med mamma, och sen kan jag nog sätta mig och skriva igen. För jag tycker ju om att skriva, det är givande, men ibland måste jag tänka på nåt annat.