Unjefär samtidigt som jag fyllde 18 så lämnade jag H för en annan kille. J hade jag träffat  när jag handlat tramadol och jag gillade det faktum att han hade tillgång till mycket roligare droger, typ benso i mängder.

Hans mamma var alkoholist och han hade ingen pappa, han var lika missförstådd som mig och jag kände att vi hörde ihop direkt. Han hade ett fruktansvärt rykte men det störde mig inte, jag förstog honom och jag trodde att jag kunde läka honom.

Jag drack fruktansvärt mycket när jag träffade J, minst två flaskor vin varje dag. J gick mest på benso men slutade med det för min skull, för att jag gillade inte attityden han fick av dom. Vi började dricka väldigt mycket tillsammans, och eftersom hans morsa var alkis så fanns det alltid ett par flaskor att sno av henne.

J vart hemskt när han drack. Han misshandlade sin mamma och jag började tycka att han vart läskig att vara i närheten av. Han kunde börja bråka utan anledning och sen slänga ut mig och stå och skrika hora från balkongen medans jag var på väg därifrån. Jag gillade verkligen inte det, och jag började fundera på att lämna honom.

Han ringde alltid dagen efter och bad antingen om ursäkt eller så mindes han ingenting, från början tog det ganska mycket smörande från hans sida innan jag kom tillbaka, men sen behövdes det nästan ingenting.

Första gången jag märkte att han var kapabel att skada mig var när vi som vanligt druckit hos honom,  han för sig att jag hade varit otrogen också försökte han knuffa mig ner för trappen. Jag fick tag i trappräcket i sista sekunden och lyckades landa på fötterna istället för huvudet. Jag blev skitförbannad och rädd, när jag gick därifrån så ville jag aldrig mer se honom, det var oförlåtligt det han gjorde. Men jag förlät honom nästa dag.

J och hans mamma blev vräkta och fick flytta, jag hade nästan ingen kontakt alls med min familj vid det här laget för dom verkligen avskydde J. Jag hjälpte dom med flytten och mitt i allt det så åkte J in på behandling, men han stannade bara ett par dagar.

Vi bodde tillsammans på en tältsäng hos hans mamma i hennes nya sunkiga lägenhet i ett sunkigt område, sen fick J en lägenhet ganska nära stan och vi flyttade ihop på riktigt. Det var första gången jag kände mig hemma någonstans, och jag adressändrade dit.

Vid det här laget hade jag börjat gå på sub samtidigt som jag drack väldigt mycket. Inte långt efter att vi flyttat in så tog J fram en spruta och sa att han skulle injicera (skjuta) i sig suben. Jag blev helt förstörd, jag visste att han hade hållt på med sprutor innan han träffade mig men jag trodde att han hade slutat med det. Jag hatade sprutnarkomaner.

Jag sa till honom att om han skulle göra det så var han tvungen att sätta sprutan i armen på mig också. Jag trodde att han skulle säga nej, att han skulle förstå hur smärtsamt det var att se någon man älskar ta en spruta men han tvekade inte.

Första gången blev jag helt euforisk. Det var visserligen bara sub jag tog men jag fastnade direkt för den snabba effekten. Jag brukade snorta sub och då fick jag vänta ca 20 minuter innan den verkade, men nu kom det på en gång!

Det tog bara några veckor innan J ringde mig och bad mig komma hem för han hade köpt tjack (amfetamin) och han ville att jag skulle få känna hur det var att skjuta i sig det. Jag var osäker, jag hade testat tjack förut och gillade det inte alls, jag var mer för neråtdroger. Men jag for hem och han satte nålen i min arm och det var som att himlen öppnade sig, jag hade aldrig någonsin kännt en sådan känsla förut. Det var som en kraftig orasm i hela kroppen och det kändes som att kroppen svävade. Jag la mig tillbaka i sängen och lyckades få fram "jag tror att jag mötte gud" för det var precis så det kändes.

Efter det var det kört. Jag var fast, jag ville aldrig känna något annat än den där kicken. Jag blev helt besatt i tjacket. J försökte lugna mig, försökte få mig att inte ta så ofta för att jag visste inte vad jag gav mig in på men jag lyssnade inte. Tjack var det enda jag kunde tänka på och vi blev snabbt helt beroende av det.

Vårat förhållande var intensivt under den här tiden, våldet hade eskalerat så pass att jag var rädd för honom, men han slog mig inte särskillt mycket. Han var mer hotfull och elak när han drack eller tände av. Men ju längre ner i drogerna vi sjönk så eskalerade även våldet. Han fick fruktansvärda psykoser och då var han riktigt farlig. Jag var livrädd för honom.

Tillslut började det bli så jävla illa att han försökte döda mig, och det hände regelbundet. Han försökte strypa mig, skära halsen av mig och vid ett tillfälle försökte han vrida nacken av mig. Han tyckte om att tortera mig, att psyka mig tills jag var så rädd att jag inte kunde andas eller prata. Han försökte skära brösten av mig en gång, och det var fan fruktansvärt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror att jag mår lite bättre idag. Jag vet inte, vill inte riktigt känna efter. Har iallafall fått prata med min man på telefon idag och det var uppskattat. Vi pratar mycket om hur det ska bli när han muckar, hur vi ska undvika att hamna i samma ...

Hej mina vänner. Nu var det ett tag sedan igen.   Jag har varit inne i en svacka. Deppar ihop totalt. På behandlingen har dom som regel att man måste ringa och sjukskriva sig varje dag som man är hemma. Jag ringde första dagen och sa att jag var ...

Först av allt måste jag bara säga tack till JP som skrev en jättefin kommentar till mig. Det värmde verkligen!   Saker och ting börjar hända med mig nu. Jag har fått en ny medicin som jag börjar må skitbra på. Den heter Venlafaxin och det är nora...

Ja nu var det ett tag sen jag skrev igen. Jag är kvar på kvinnoboendet och har börjat behandlingen. Det går väl hyffsat eftersom jag fortfarande är kvar här. Jag lyckades göra min första hela vecka på öppenvården och det känns bra. Men segt som fan. ...

Nu är jag inne på andra halvan av behandlingen och det går bra. Jag körde min lifestory igår och det har väckt väldigt mycket känslor hos mig. Särskillt mycket om mitt ex J som misshandlade och torterade mig i mer än ett år. Han är en stor del av min...