Jag skrev ett inlägg i en stödgrupp för medberoende:

"Idag använde min sambo droger igen. Men till skillnad från sist så fick han INTE komma hem denna gång. Jag gav med mig sist och det kändes förjävligt. Jag fick ligga hela natten och vaka så han inte skulle sluta andas men nu är det slut på det. Jag ska gå tillbaka till mitt löfte, att inte låta han komma hem när han använder och det känns bra. Jag gör inte han några tjänster genom att låta han komma hem och ta hand om honom, han måste fatta att det INTE ÄR OKEJ att hålla på som han gör. Jag är själv beroende och har varit drogfri i 9 månader så jag förstår hans sida också men jag måste va tuff nu för min egen skull. Det är så svårt att sova ensam och inte veta vart han är men det är ändå bättre än att ha honom hemma helt borta. Jag ber till gud att han tar hand om honom när jag inte kan det..."

Sen så hade jag fått en fråga i gästboken om jag också använder droger men det gör jag ju inte nu längre. Jag har som sagt använt i många år men blev drogfri den 1 februari och har varken druckit alkohol eller tagit droger sedan dess och idag är det 9 månader och 15 dagar sen.

Jag kan däremot förstå varför man tror att jag fortfarande använder... Jag lever som om jag vore det och mår unjefär som jag gjorde då. Det finns dom i min närhet som tror att jag klivit på igen men det har jag inte.

Det står i min presentation men jag skriver det här också att OM MAN VILL kan man läsa om mitt liv när jag fortfarande höll på med drogerna i början av bloggen. Jag startade bloggen när jag var aktiv och jag vill varna känsliga läsare för jag skrev verkligen ALLT. Om droger, sprutor, you name it....

Jag var ju på samtal på råba idag och det gick bra. Jag gör rätt saker nu och som jag skrev längst upp så fick han inte komma hem ikväll och det känns bra att jag stog på mig denna gång. Det vart ju inge bra sist...

Jag hade en känsla imorrse att han skulle använda idag för det var exakt en vecka sedan han gjorde det sist och jag hade rätt.

Nu får jag sitta här själv och sova själv inatt men det är ändå värt det, för jag klarar inte av att se honom påverkad..

Igår mådde jag ganska bra, jag var orolig under dagen att min pojkvän skulle knarka men det gick bra. När jag kom hem från mina föräldrar så var han redan hemma så det var skönt.

Jag mådde rätt bra under kvällen, kände mig riktigt lycklig faktiskt. Men så fort jag vaknade imorrse så började oron, vi kommer att vara ifrån varandra hela dagen idag, och det var precis en vecka sedan han tog droger sist och ett mönster har visat sig.. Han tar en gång i veckan..

Han är inne i stan och träffar sin övervakare just nu och jag sitter här. Precis som igår! Jag sa till mig själv när jag vaknade att jag skulle göra nånting idag, men vad ska jag göra? Jag ska inte vara på råba förrens klockan 16.30

Jag vet inte vad jag ska göra, jag kanske ska börja med att äta frukost och klä på mig. Hmmm...