Hej mina vänner! Förlåt att jag inte bloggade igår, det fanns lixom ingen tid..

Vi klev upp ganska sent och for in till stan, sedan for vi ut och hälsade på E's "extrafamilj". På bussen träffade vi våran vän som bodde hos mig ett par månader när vi knarkade som värst, och han såg så fräsh och frisk ut! Det var så kul att se att det går bra för honom. Vi träffade även några pundare på stan, dom tyckte att jag såg "kraftigt oförstörd" ut, ja det var ju trevligt att höra.

Jag gick på eftervården igår också, det känns bra. Jag ska börja sköta det där bättre och gå på möten oftare. Även om jag inte är lika fanatisk när det gäller 12stegsprogramet som jag var i sommras så är det skönt att träffa andra drogfria människor.

Förästen, igår när vi satt på bussen på väg hem så kände jag på hans ficka som han har på armen och frågade "vad har du här då" också kände jag att det var hans verktyg (pump och kanyl), det syntes att han skämdes och han sa att han inte behöver dom längre för att han ska sluta ta subutex nu och när vi klev av bussen så slängde han verkygen i närmaste soptunna. Det kändes fint att han gjorde det, men han lär ju bara skaffa nya..

Nu ska han gå och ta bussen in till stan. Jag sa till honom "försök att inte ta sub idag" och han sa "mmm", jag vet att han kommer att ta men jag vill påminna honom om vad han själv sa till mig igår. Han kan inte bara säga det och tro att det ska va bra så, han måste försöka stå för det han säger.

Jag sa även till honom för någon dag sedan att jag vill att han ringer till soc och hör hur det blir med behandlingen, när ska han få börja? Dom sa när vi var där på studiebesök att vi skulle höras vid INNAN jul, jo tjena. Det vet man ju vid det här laget att soc alltid tar sån jävla tid på sig..

Jaja.. Så är det.

vad händer idag då? Jag tänkte åka på dollarstore med mamma och köpa en tavla, sen svänga förbi försäkringskassan.

Nu tänkte jag svara på några frågor ang föregående inlägg (om filmerna på youtube);

Jag var väl anonym på det sättet att jag hette ett annat namn, men det var ju jag på videorna.

Ja jag döpte filmerna till låtnamnet, men jag vet inte om det kom upp när man sökte på låten, för jag har ett svagt minne av att jag gjorde några filmer privata.

Hade jag många visningar? Njae det tror jag inte, det var en video som hade ganska många men det var ingenting om man jämför med andra videos. Minns inte riktigt eftersom jag inte kollade på filmerna innan jag tog bort dom.

Hoppas ni får en bra dag, det ska jag försöka ha.

Här är en låt jag lyssnade mycket på när jag knarkade.. Jag hade även gjort en egen video till den (som jag gjorde till många låtar) men jag tog bort den utan att titta på den, jag vill inte se vilket skick jag var i.

Jag hade ett par filmer uppe på youtube, bland annat när jag sitter och noddar (håller på att somna) på droger. Hur fan kunde ja lägga upp sånt? Hemskt..

Som sagt jag raderade alltihop, känns skönt måste jag säga.

Har varit ensam hela dagen, tänkte ju göra nån nytta men det blev inget gjort. Nu sitter jag här med huvudvärk för att jag suttit framför datorn hela dagen, misstänker att jag måste skaffa glasögon..

Inatt har det varit action i trappen kan jag lova..

Jag stängde av tv:n vid tolv och försökte somna, men efter en stund så hör jag ett jävla liv i trappen, låter som världens bråk och det är en kille som bara vrålar. Så jag väcker E, han flyger upp, ut i trappen i bara kalsonger och säger åt dom att lägga av men killen bara vrålar så E klappar till han några gånger sen går han in och ringer snuten.

Snuten kommer och hämtar killen, som för övrigt klappade till både en tjej och en snut innan det hela var över. Spya hela trappen.. Mysigt. Stackars vaktmästaren fick städa upp för den där bruden som killen var hos tänkte ju absolut inte göra det.

Tärt bara att jag har blivit så jävla feg. Jag har haft min beskärda del av grannbråk och har aldrig varit rädd att ryta i eller boxas om det ska vara så, men sen jag blev drogfri så har jag blivit så jävla feg. Jag kände mig odödlig på drogerna, nu känner jag mig skör och är rädd för att göra illa mig.

Som en gammal kärring..

Tur att jag har en pojkvän som kan beskydda mig, det känns tryggt när han är här.

Vaknade för en timme sen av att han hade klätt på sig och var på väg ut, och det vet vi ju alla vid det här laget vad det betyder eller hur? Vi får se när han kommer hem. Han skulle inte vara borta så länge sa han men ja det vet man ju hur det blir..

Jag skulle behöva göra nåt vettigt idag medans han är borta istället för att bara sitta här och vänta. Skulle behöva gå in på försäkringskassan och apoteket..

Här kommer första inlägget på det nya året, också har jag 11 månader drogfrihet idag!

Gårdagen spenderades med pojkvännen hemma framför tv:n. Morsan kom förbi med god mat till oss sedan la vi oss i sängen och myste tills det var dags att gå ut på balkongen och kolla på fyrverkerierna.

Imorrse när jag vaknade var det helt tyst och öde ute, jag tror dom flesta har varit fyllesjuk idag, men inte jag, för jag är nykterist! Ganska skönt att slippa bakisångesten kan jag lova..

Idag har jag varit och firat min yngsta kusin som fyller 8 år idag. Känner alltid sån tacksamhet att jag får vara med när släkten träffas. Annars har det aldrig varit nån som frågat mig för att jag har alltid varit för väck för att kunna vara med. Men det är helt annorlunda nu, jag har en fantastiskt fin kontakt med min familj nu som jag inte har haft på många många år.. Tänk att det var mitt missbruk som var problemet, jag tyckte alltid det var dom det var fel på.

Och åter igen tack för era kommentarer, till Annika vill jag säga lycka till! Jag blir så varm i hjärtat när du skriver att jag inspirerat dig att ta tag i ditt drickande, och allt går bara man verkligen vill det!

Jag hoppas att det här året blir fyllt av lycka och bra förändringar. Jag hoppas att jag och min pojkvän vid den här tiden nästa år har kommit förbi problemen vi har nu, och att vi är lyckliga och tillfreds med tillvaron.

Jag tror att jag ska ha som nyårslöfte att börja gå på möten igen, för nu har jag inte varit på flera månader. Jag gick 3ggr i veckan i somras, sen vart det mindre när E kom hem och tillslut slutade jag att gå. Det känns tungt att ta sig tillbaka, men om en månad måste jag ju dit och ta min 1års-medalj!

Mina läsare är underbara. Ni ger mig motivation och ork att fortsätta skriva. Det första jag tänker när jag vaknar är att jag måste kolla bloggen, och alltid så är det någon som har skrivit en rad eller två. Bloggen har hjälpt mig oerhört mycket i min drogfrihet, särskillt de senaste månaderna sedan E kom hem. Tack och återigen tack.

Nu ska jag sitta och känna lugnet en stund. E är hos sin kompis som bröt revbenen för ett par dagar sen. Hoppas ni alla haft en trevlig nyårsafton, för det hade jag!